NSD på DN debatt: Statsmaktens förtroende för företagen har minskat

Näringslivets Skattedelegation: Statsförvaltningens misstro mot företagen måste ersättas av konstruktivt samarbete. Företagsamhet utgår från enskilda personers vilja och drivkraft. Även företagare behöver få erkännande för den samhällsnyttiga insats de gör. Men nu går utvecklingen åt fel håll. Vi har sett ett antal regler och förslag som nog inte kan tolkas på annat sätt än att statsmaktens attityd till företagen har försämrats, skriver Göran Ennerfelt.

Att tala om förtroende är svårt nog. Att skriva en artikel i ämnet är en utmaning. Förtroende är ju ett svårdefinierbart förhållande. Någon liknade det vid syret i atmosfären omkring oss. Man tar det för givet när det finns där, men märker tydligt när det saknas.

Det framhålls ofta i den politiska debatten att det så kallade företagsklimatet (förtroendet mellan företagarna och samhället i övrigt) är viktigt för Sverige och för landets olika kommuner. Detta kan inte underskattas. Ett gott företagsklimat är av största betydelse för att företag ska startas och utvecklas. Företagen är i sin tur, tillsammans med viktiga samhällsfunktioner inom bland annat vård, skola, omsorg och infrastruktur av olika slag, grunden för den ekonomiska utvecklingen och för ett växande välstånd.

Företagsamhet utgår från enskilda personers vilja och drivkraft. Attityden till företagande som den tar sig uttryck i lagar och regler är därför av stor betydelse. Även företagare behöver få ett erkännande för den samhällsnyttiga insats de gör.

På senare tid har företagarna i Sverige dessvärre anledning att känna sig oroliga. Under min tid som ordförande i Näringslivets Skattedelegation har jag kunnat se hur utvecklingen börjat gå åt fel håll. Vi har fått se ett antal regler och förslag, som nog inte kan tolkas på annat sätt än att förtroendet mellan företagarna och statsmakten minskat och attityden inom statsförvaltningen till företagen försämrats.

Skatteverket har av förklarliga skäl alltid arbetat för ökad kontroll och betraktat företagen ur ett snävt skattebetalningsperspektiv och det kanske är verkets uppgift. Detta perspektiv har dock dessvärre kommit att sprida sig även till en högre nivå i statsförvaltningen.

Detta är några konkreta punkter från sen tid som särskilt kan lyftas fram:

Löpande bokföringskontroll av alla företag utan misstanke om oegentligheter.

Omfattande dokumentationskrav av internprissättning.

Underkännande av f-skattebevis med risk för företagaren att få betala dubbla arbetsgivaravgifter.

Skattehöjningar med anledning av ett påstått skattebortfall på grund av slopad revisionsplikt för vissa företag.

Begränsningar av underskottsavdrag och avdrag för skuldräntor samt försämringar för handelsbolag som träffar en rad andra situationer än de missbruksfall som reglerna ursprungligen tar sikte på.

En långtgående tillämpning av reglerna om företrädaransvar, som driver företag i konkurs.

Företagen är viktiga skattebetalare och i vårt samhälle också skatteadministratörer och skattefusk ska naturligtvis beivras. Ett annat synsätt skulle uppmuntra en snedvridning av konkurrensen på ett oönskat sätt.

Företagen i sig är dock inte de viktigaste skattebetalarna. De verkligt stora skattebetalningarna kommer från de inkomst- och konsumtionsskatter som betalas på grund av den sysselsättning som skapas i företagen. Det är för denna skattekraft som företagsklimatet har särskilt stor betydelse.

Det handlar framförallt om förtroende. Om kontrollsystemen och reglerna utformas och utvecklas så att attityden till företagen förefaller vara att de i första hand ägnar sig åt skattefusk och måste kontrolleras i varje steg sker också en drastisk försämring av det allmänna företagsklimatet.

Företagare som ständigt är sysselsatta med att förbättra kvalitet och service för sina kunder och som hela tiden måste hålla ekonomin i företaget under uppsikt känner inte igen sig. De är besjälade av att utveckla sina företag. De vill göra rätt för sig och göra en samhällsnyttig insats. Men för att mäkta med att arbeta för detta behöver de känna förtroende från samhället i stort och en positiv attityd till deras verksamhet.

Politiker i alla läger måste verka för ökat förtroende för företagen och ersätta inslag av misstro och kontroll med konstruktivt samarbete.

Göran Ennerfelt

ordförande i Näringslivets Skattedelegation